måndag 2 november 2009

Ang. bristen på pengar.

Pengar, eller snarare bristen på pengar, är ett argument som ständigt används av i princip alla politiska partier och föreningar. Högern vill inte ens låna pengar för att bygga bostäder eller rädda jobb(det går däremot bra att rädda högriskkapitalisternas investmentbank Carnegie).Det är till er som skyller på att vi inte har några pengar att investera som jag vänder mig till med denna text.

Den enklaste av alla lösningar, att trycka mer pengar, fungerar. Det enda problemet med detta är att i dagens kapitalistiska samhällsekonomi finns något som kallas "inflation". Om vi trycker mer pengar för att höja löner eller liknande, kommer kapitalisternas företag att höja priser. Mat, kläder, bilar, möbler och bostäder kommer alla att stiga i pris. Kapitalisterna vill ju inte sälja sina produkter billigare än de kan!

Vad kan vi då göra för att hindra detta från att hända? Jo, ställ alla större företag och banker under folkets kontroll. Då folket har kontrollen över bostadsbolag, matproducenter/försäljare, industrier och banker kan vi också börja trycka mer pengar utan att de sjunker i värde. Vi bestämmer att vi inte ska höja priser när människor får mer pengar.

Nu kan vi sätta igång att göra livet bättre för alla på allvar. Behöver cancerforskningen mer pengar? Inga problem. Råder det bostadsbrist? Vi anställer fler byggare, fixar material och börjar bygga. Kollektivtrafiken gör vi gratis. Vi behöver ingen betygskonkurrens för att tävla om platser på högre utbildning, vi bygger ut högskolorna så alla kan läsa vad de vill. Klimathotet? Vi stänger ner alla smutsiga kraftverk och skrotar alla bilar. Vi ersätter dem med bilar och kraftverk som drivs av förnybara bränslen. Vi utrotar arbetslösheten, för när vi inte har brist på pengar kan vi anställa inom vad som helst.

Möjligheterna är oändliga, det enda vi behöver göra är att trotsa de profithungriga krafter som hindrar oss. Kapitalisterna lever gott, alltför gott. Vi tvingas arbeta för dem och överlåta till dem den vinst vi skapar. Kapitalisterna kommer inte tillåta människan frigöras från deras kedjor utan kamp.

Målet må vara långt borta, men inte utom räckhåll. Är vi tillräckligt många som deltar i kampen så är faktiskt en annan värld möjlig!

lördag 13 juni 2009

Recept för ekonomiskt välstånd.

Ingredienser:
En mur
En bank
Fattigdom


Börja med att sätta fattigdomen någonstans där du inte kan se den. Desto längre bort, desto bättre. Om en miljard människor svälter och du inte hör något, har du ett bra avstånd. Sedan tar du din mur och sätter den emellan dig och fattigdomen. Du kan aldrig vara säker! På detta sättet kan de inte komma hit, och eventuella varor de tillverkar stannar där. När fattigdomen inte kan få sålt något kan den inte heller bli rikedom.

Nu börjar det intressanta. Ta fram din bank och låna lite pengar till fattigdomen. De är i ett pressat läge så du kan spä på med extra ränta på lånet. Nu när de är satta i skuld kan du få dem göra vad du vill, som t.ex. att ge dig deras enda bördiga jordbruksfält. Eller ännu bättre, de kan ge dig deras oljefält för en billig slant. Du kan också anlägga fabriker här och anställa för slavlöner. Egentligen behöver du inte betala dem alls, då det knappt finns några varor för dem att köpa. Men det stillar ditt samvete iallafall.

Nu får du pengar från deras lån och billiga varor. De enda varor de konsumerar äger du, så de få slantar de fått av dig i lön går rakt ner i din ficka igen.

Detta är receptet på rikedom i en kapitalistisk värld.

måndag 23 mars 2009

Det sjuka vårdvalet.

Debatten om den offentliga vårdens vara eller icke vara har hamnat i skymundan. Det finns många områden där marknadskrafter och vinstintresse inte får tillåtas få utrymme, ingen av dem så viktig som vården.

Vården som den ser ut idag har mycket att bättra på. Fler läkare, ökad tillgänglighet och förbättrad patient-läkarkontakt är nödvändigt för att kunna hävda att vi har en bra vård. Lösningen ligger inte i en privatisering, där finns snarare långt mycket värre problem.
 Här följer en analys av vad marknadsanpassning och vinstintresse kommer att göra med vården.

Priser kommer att öka. Ett företag med vinstintresse vill maximera vinsten, för att göra detta skär de ner på verksamhet så mycket det går. Oftast sker detta genom att köpa arbete till så lågt pris som möjligt. Eftersom de anställda skapar en vinst genom sitt arbete ska de arbeta så mycket som möjligt för så lite som möjligt. Detta fungerar uppenbarligen inte i vården då hela verksamheten bygger på att få kunder att komma till just ditt företag. Du måste alltså erbjuda den bästa vården, därmed måste du locka de bästa läkarna och sjuksköterskorna till dig genom att erbjuda de högsta lönerna.
 Därtill kommer vi att få betala vårdföretagets vinst. Vi kommer inte bara att få betala för vården vi vill ha, utan en stor del av pengarna vi ger dem går rakt ner i aktieägares fickor.

-"Jo det är rimligt", säger vårdföretagets ägare, "vi äger sjukhuset och kräver att verksamheten har en 35% profitmarginal annars tycker vi inte att det är värt att erbjuda er vård."

Centralisering av det privata ägandet kommer att ske mycket snabbt. De ovan nämnda incitamenten pekar mot att vården kommer att bli en kostsam verksamhet, därmed kommer endast mycket förmögna företag att kunna konkurrera på vårdmarknaden. Små kliniker konkurreras snabbt ut och köps upp. Ett oligopol träder fram, konkurrensen sviktar och företagen får ännu mer spelrum att röra sig på. Priser kan höjas lättare, vårdutbudet minskar.

Tillgängligheten kommer att förändras drastiskt. Då vinsten finns i de folktäta områden där människor har råd med sjukvård kommer företagen att inrikta sig på dessa när de ska uppföra sjukhus och vårdcentraler. Varför driva en vårdcentral i Norrland där arbetslösheten är hög och svåra utslitningsskador är utbrett? Det är dyrt att behandla sådana skador och sjukdomar, vinstmarginalen är för liten. Dessutom har ingen råd med vården, de får klara sig bäst de kan där uppe.
 Som det ser ut idag får en läkare som arbetar på landsbygden mycket högre lön än läkaren som arbetar i tätorter. Exempelvis får en läkare i någon av Dalslands mindre orter runt 60.000kr i lön. En i Göteborg får runt 30.000kr. Denna löneskillnad har skapats för ge ett incitament för läkare att arbeta i de mindre folktäta områdena och därmed kunna ge en vård också till dessa människor. Marknadsekonomins incitament pekar åt det andra hållet; pengarna finns där det bor mest folk med mest pengar, landsbygden vars invånarantal förbises.

Sjukförsäkringar växer fram mer och mer. Då majoriteten av befolkningen faktiskt vill ha sjukvård kommer de att få vända sig till dyra försäkringar. Incitamenten i ett sådant system pekar alla åt samma håll: att ge så lite vård som möjligt. Ett försäkringsbolag gör allt för att inte behöva betala en sjuk människas vård då det betyder ökade utgifter.

Slutresultatet blir en vård för de få, rika människorna. Resten får dela på det som blir över, till ett dyrt pris. De i medelklassen som har råd kommer att få teckna dyra och osäkra sjukförsäkringar. Segregation och centralisering är vad en privat sjukvårdsmarknad drar sig mot, vare sig företagen vill eller inte. Det spelar ingen roll om de är välvilliga och endast är ute efter att hjälpa människor. De måste anpassa sig efter marknadskrafterna, annars blir de utkonkurrerade. Problemet ligger i att marknadens vård styrs av vinsten, inte behoven.

Trenden verkar gå åt ett håll, den s.k. stopplagen som bland annat förbjöd offentlig vård att läggas ut på entreprenad till vinstdrivande företag revs upp 2007 under ledning av Göran Hägglund. Många av vårdens verksamheter börjar läggas ut till försäljning. Hur det ska bli en bättre och billigare vård i ett marknadsstyrt system är inte förklarat. Denna början till ett systemskifte inom vården är inte drivet av tron att det skulle göra vården bättre, utan har snarare en ideologisk motivering:

-Den privata sektorn ska kunna tjäna pengar på allt, till varje pris.

måndag 2 mars 2009

Islamofobi - främlingsfientlighetens okunskap del två.

Fobier har ofta sin grund i rädslan för det okända. För många som lider av en fobi övergår rädslan och osäkerheten till rent hat. Detta hat förblindar sinnet och leder till irrationella beteenden. Hatet letar hela tiden nya anledningar, ny information, hur irrelevanta och triviala de än må vara, för att växa sig större. All information som kan förse sinnet med tvivlet kapabelt att avväpna hatet trängs ut eller ignoreras. Lyckligtvis är det bara några få som har en s.k. islamofobi. Dock har några av dessa ett stort inflytande och sprider falsk information vilken letar sig runt i något som bara kan beskrivas som en nationell visklek(se del ett för exempel).

Rättfärdigandet av hatet ligger oftast på en mycket låg nivå. Längst ner på denna stege är de riktiga idiotfanskapen, ursäkta språket. På nästa steg finns den s.k. vardagsrasismen, "de tar våra jobb", "de är kriminella" osv. Högre upp finns de som tar upp statistik över invandringens kostnader och talar om den svenska kulturens undergång. Alla grundar de sig dock i samma okunskap och ignorans om invandrares härkomst, kultur, religion och intentioner. Alla buntar de ihop invandrare till en grupp och kallar dem muslimer.

Här följer därför en kort introduktion till islam och radikal islamism.

Islam delas upp i huvudsakligen två olika grupper; sunni och shia. Skillnaden ligger i synen och definitionen av kalifen, det muslimska samhällets ledare. Sunni anser att det är en slags folkvald chef, medan shiamuslimer anser kalifen vara en gudomligt begåvad spirituell ledare, en med släktband till profeten Mohammed. Sunnimuslimer utgör den överväldigande majoriteten av islam. Det alla utövare av islam har gemensamt är jihad, kampen mot ondskan. Den överväldigande majoriteten av muslimer ser jihad som en inre kamp. Det är fundamentalist-extremisterna som ser det som en yttre kamp mot islams fiender.
Vidare drar islamismen, den radikala politisk ideologi vi så ofta blandar ihop med religionen islam, till stor del inga skarpa linjer mellan kyrka och stat. Religionens lagar är landets lagar, vilket förespråkar ett teokratiskt styre. Värt att nämnas är att det endast är fundamentalister som vill implementera vissa av sharialagarnas extrema kroppsstraff rakt av, när de implementerats i praktiken har de varit av mer vägledande karaktär.

Under 1900-talet började islamistiska samhällen överge teokratin och sekulariserades(kyrka och stat skiljs åt) alltmer. Extremisterna ser detta som förräderi mot islam. Dessa grupper radikala islamister utgör en bråkdel av det muslimska samhället, och en bråkdel av dessa är våldsinriktade. Det är dessa som ser islam som en politisk ideologi, en radikal sådan som övriga islam tar avstånd från.

Islam är fredlig i sin natur. Tolerans, respekt, förlåtelse och liv värderas mycket högt, något vi till stor del känner igen från kristendomen. Debatten om självmordsbombare har dock vinklats enormt. "Självmordsbombning", som västvärlden har kommit att kalla det, är något som uppstod i bland annat Persien under 1100-talet som en form av krigföring. Vår form av krigföring är att släppa bomber från plan, deras är självuppoffring med bomber. Olika tillvägagångssätt för att uppnå samma fruktansvärda mål som båda fördöms av respektive samhällen. Stora delar av Islams elit rättfärdigar denna form av krigföring, liksom västvärldens elit rättfärdigar krig som medför massdöd och civila offer. När västvärlden motiverar krig motiverar de varför oskyldiga människor måste dö. På samma sätt motiverar självmordsbombare sina handlingar. Båda lika respektlöst för människoliv, ingen av oss kan hävda någon av handlingarna rättfärdigade. Ondskan har många ansikten med många olika källor, religion är endast en i mängden.
Huvudsaklig källa: "Political Ideologies and the Democratic Ideal".

Alla religioner har sina extremister. Dessa får utrymme att ge övriga utövare dåligt ansikte endast om vi tillåter det. Om vi sjunker så lågt som att analysera alla delar av koranen för att leta våldsamma meddelanden måste vi göra samma sak med bibeln och alla andra heliga skrifter. Det vi hittar då kommer inte att vara ett konsekvent fredligt och tolerant budskap, ändå översätts det i praktiken till fredliga samhällen. Islam är liksom de andra stora religionerna fredlig med fredliga utövare som vill leva sitt liv på bästa sätt utan att skada andra. Människan skapar religionen, inte tvärtom. Det är rätt att ha ett kritiskt förhållningssätt till religion överlag, men att döma majoriteten efter minoritetens handlingar är inte rätt.

Idé: Fredrik Weiefors Illustration: Strap


Fotnot: Jag försöker inte på något sätt glorifiera Islam eller religion. Personligen är jag mycket kritisk till organiserad religion och tar starkt avstånd från alla sorters våld, oavsett motiv och ändamål. Denna texts syfte är att informera om att de mer radikala delarna av Islam är de som överskuggar den överväldigande majoritetens utövning av denna överlag fredliga religion i media och liknande. Den är menad att ge perspektiv, helt enkelt.

Jag har placerat min blogg i Uddevallabloggkartan.se!

onsdag 25 februari 2009

Främlingsfientlighetens okunskap och invandringens ekonomi.


Ett samhällsproblem idag är den
växande främlingsfientligheten. Fler och fler, framför allt unga, drar sig åt ett mer invandrarfientligt synsätt. Dessa människor kan i princip delas upp i två grupper.

Den första är den större gruppen. Dessa människor har fått hela invandringsfrågan om bakfoten på grund av ren brist på information, eller att de fått felaktig information. De ser invandringen som ett ekonomiskt problem, en dålig affär. Bland dessa människor är "de tar våra jobb" och "de begår brott och lever på bidrag" vanliga argument.

Den andra är den mindre gruppen. Det är dessa människor som är främlingsfientliga, eller rasister. De ser invandrare, eller snarare utomnordiska invandrare, som ett hot eller lägre(ur en hierarkisk synvinkel) stående människor. De kan inte acceptera annorlunda värderingar än sina egna och avfärdar dem som icke välkomna.

Problemet här är att den förstnämnda gruppen behöver bli informerade om hur en nations ekonomi fungerar. Den sistnämnda behöver en injektion empati, förståelse och medmänsklighet. Här följer ett försök att på ett lättförståeligt sätt belysa invandringsfrågan.

Brottsligheten bland invandrare är procentuellt högre än bland de som bott här en längre tid. Löjliga påståenden som att Sveriges fängelser är till 50-75% fyllda med invandrare cirkulerar i cyberspace och i debatter. En snabb sökning på BRÅ slår sönder detta snabbt och säkert. En femtedel av brotten i Sverige begås av invandrare. Hälften av dessa är av nordiska invandrare, alltså människor från Finland, Norge och Danmark. Invandrarna, nordiska såväl som utomnordiska, utgör 11% av Sveriges befolkning. Brottsbenägenheten är alltså ca:10% hos inhemska invånare och två gånger större, ca:20% hos invandrare. Dock är denna jämförelse ganska ointressant då många andra liknande jämförelser kan göras som visar på brottbenägenhet bland olika grupper människor. Till exempel är arbetare jämfört med tjänstemän tre gånger mer benägna att begå brott.

För att ändå ge förklaring på detta finns det ett antal bakomliggande anledningar till att invandrare är mer benägna att begå brott. De blir diskriminerade. Får inget jobb. Frustration. Invandrare lever oftare i fattigdom än den genomsnittlige svensken. Att människor i fattigdom är mer benägna att begå brott är sedan mycket länge ett fastställt faktum.

Detta leder oss till den ekonomiska delen av invandringen. När ett lands befolkning ökar, följer även konsumtionen av varor och tjänster med i ökningen. Detta faller sig naturligt eftersom desto fler människor det är i ett land, desto mer mat, telefoner, datorer, körlektioner, kassörskor krävs. Därför sker också en proportionell ökning av jobb tillsammans med befolkningsmängden. Ökad konsumtion av varor och tjänster kräver också ökad produktion av varor och tjänster. Vårt lands ekonomi växer i takt med invandringen.
Dock finns här ett problem, de jobb som skapas i och med den höjda konsumtionen går mycket sällan till invandrare. De nya jobb som skapas går till svenskar medan invandrarna får stå på andra sidan glasväggen med bidrag långt under levnadsminimum. Invandrare ger svenskar jobb i och med att de kommer hit.

Självklart ska det inte vara på detta sätt, de ska kunna söka jobb under samma villkor som svenskar. Det är vi som hindrar dem från att bli integrerade, att kunna assimileras i vårt samhälle fullt ut. Det är människor som tänker "invandrare är snyltare" som skapar glasväggen vilken hindrar dem från att få jobb, att kunna umgås med Sverige.


Tillägg: Integrationen hindras även till stor del av bostadsmarknaden. Dyra villor och bostadsrätter byggs i ena änden av staden, hyresrätter och höghus i den andra. Hyresrätter försvinner och omvandlas till dyra bostadsrätter för att profiten är viktigare än samhällsnyttan. Bostadsbristen visar sig mer och mer. Ännu ett exempel bland många på ett av marknadens misslyckanden.

Fotnot: Jag är medveten om att det även finns en mycket stor mänsklig aspekt av frågan.
I framtiden kommer även ett inlägg som behandlar även den aspekten. Detta var bara ett svar på de kritiker som lägger fram ekonomiska argument för att täcka över den mänskliga sidan av det.

söndag 22 februari 2009

Frihet vs. Frihet

Frihet är ett brett och svårdefinierat begrepp. Det finns massor av olika friheter som anses vara en del av de mänskliga rättigheterna. Det finns tv-reklamer som försöker förknippa det tunga ordet frihet med schampo. Men när det används inom politiken och samhällsfrågor är det i allra högsta grad ett ord som högern har monopol på. Och de berättar inte ens för oss vad de syftar på när de säger saker som "frihet stavas muf". Vad är det för frihet de pratar om egentligen?

Det är egentligen inte så mycket en fråga om vad för frihet de talar om, utan vems frihet. Vem är fri att göra vad de vill när lagen om anställningsskydd luckras upp? Vem är fri att göra vad de vill när vården och skolan privatiseras? När skolan privatiseras blir det de rikaste skolorna som tar åt sig alla de bästa lärarna eftersom de kan erbjuda de högsta lönerna och bästa villkoren. De blir även dessa skolor som tar ut mycket höga avgifter. När sjukvården privatiseras händer även här samma sak; de rika områdena får den bästa, dyraste sjukvården och landsbygden och de mer utsatta får en halvt nedlagd vårdcentral, om ens det. När anställningsskyddet försvinner kan arbetsköparen sparka dig för att han inte gillar din nya hårfärg. När arbetslöshetsförsäkringen försvagas tvingas du ta själadödande jobb där du står tolv timmar för att visa vilken rulltrappa som går upp och vilken som går ner för en lön som aldrig skulle gå att leva på.

Det är de som redan har sitt på det torra när det gäller pengar. De som äger majoriteten av det där miljardföretaget. De som har en årslön på dryga miljonen. Det är de som utgör den lilla procentandelen människor vars förfäder lyckades konkurrera ut de andra företagen i kapitalismens barndom. Det är dessa människor vars "frihet" högern värnar om.

För mig betyder frihet att alla människor har en dräglig lön att leva på. Ingen ska behöva känna att de är fast på ett skitjobb de inte vill ha bara för lönens skull. Frihet betyder allas lika rätt till utbildning oavsett inkomst. Allas tillgång till sjukvård när de blir sjuka. Allas rätt till ett arbete med drägliga villkor och lön.

Det är inte den vanliga människans frihet det talas om längre. Det är kapitalets frihet. Dessa människor är inte bättre än någon annan. Vi får aldrig glömma att pengarna de tjänat ihop faktiskt kommer från oss. Det är du och jag som arbetat ihop det för honom eller henne. Det är vi som producerar deras vinster. De är giriga och vill ha mer, därför kokar de ihop kampanjer som talar om frihet. När villkoren försämras för den arbetande klassen förbättras den för dem. Vår ofrihet är deras merfrihet.

Tänk på detta nästa gång ni hör någon tala om frihet. Fråga vad, eller vems, frihet de talar om.

tisdag 17 februari 2009

Piratkopiering och frihet.

Intrång i upphovsrätten är ett lagbrott. Huruvida det är rätt eller fel och vem detta systemet gagnar tåls dock att diskuteras.

The Pirate Bay stäms för hundratals miljoner kronor för att ha uppmuntrat och möjliggjort fildelning. Vem är det som stämmer dem? Det är inte Crimson Signs iallafall. Det är faktiskt inte heller Per Gessle.

Det är de som tjänar mest på dagens system som protesterar våldsammast mot de möjligheter våra tekniska framgångarna gett oss. Det är skivbolagen som skriker högst när vi delar med oss eftersom deras mångmiljardvinster är hotade när musik på skiva är på väg ut, på väg att bli passé. Deras oförmåga att ställa om sig till omvärlden har lämnat dem med ett alternativ, att lobba för striktare lagstiftning. De gör allt som står i deras kraft för att jaga ner fildelare och stämma dem på hundratusentals, till och med miljoner kronor.

Eftersom praktiskt taget alla hushåll i världens i-länder idag har en dator med internetuppkoppling krävs omfattande åtgärder för att kunna upprätthålla den nuvarande lagstiftningen. Varje bit information som passerar våra kablar måste bevakas och analyseras för att se om det är en låt vi skickar till kompisen eller ett personligt brev till din käraste. Ett massivt underrättelse- och övervakningsarbete skulle behöva inrättas. Ett annat förslag har varit att införa en skatt på innehav av dator eller internet.

Alla dessa lösningar baseras på att rädda skivbolagens mångmiljardvinster. Det handlar inte om att värna om artister och upphovsrätt. Den stora majoriteten artister tjänar inte sina pengar på skivförsäljning, utan på turnéer, kläder m.m.

Filmindustrin kommer inte heller att gå under. Film är bäst på bio och så kommer det förmodligen att förbli ett bra tag framöver. Filmbolagen gjorde rekordvinster under finanskrisens år 2008.

Ska hela samhället ändra på sig för att dessa bjässebolag gråter över "inte fullt så många miljarder i vinst"? Ska vi slänga hela idén med internet och våra datorer i papperskorgen för att de få artister som haft tur nog att bli riktigt stora inte kommer att tjäna tio miljoner om året, utan kanske bara åtta-nio? Skivor kommer fortfarande att köpas, filmer likaså. Många vill fortfarande ha en fysisk sak, något de kan ta i, som filmen eller musiken finns på. Personligen köper jag alltid skivor och filmer jag tycker är bra, trots de hutlösa priserna.

Det finns massor av sätt för artister att tjäna lika mycket, om inte mer pengar, med den nya tekniken. Det är inte kulturen som är hotad, det är storbolagens miljardvinster som riskerar att sjunka. Politikerna verkar inte ha någon sorts verklighetsförankring när de spyr ut lag efter lag för att försöka stoppa fildelningen. De agerar inte efter dina intressen, utan efter bolagens. Mer än sällan är detta tyvärr sanningen på många andra fronter också, fronter som vi ger upp kampen på. Men internet är här för att stanna, därför står vi nu inför ett vägval. Fortsätta kämpa för vår frihet och vår rätt till ett privatliv, eller ge upp för bolagens lobbyister och politikernas förtryck. Internet bygger på frihet och, som det ser ut idag, bygger frihet på internet.

Därför får vi inte ge upp kampen. Fildela mera!